Onsdag
Ja, men då har det redan gått en vecka och en dag. Idag ska jag träffa psykologen kl 16. Har mycket att göra på jobbet så jag hinner inte känna av hur jag mår, det är ju positivt! Tror jag är duktig på att tänka mig sjuk. Igår mådde jag bra i stort sett hela dagen, fick några små "ångestanfall" men de ebbade ut fort. Kändes även MYCKET bättre i huvudet, inte alls lika många "elstötar" (gosch, ibland undrar jag vad jag pratar om, haha) som det brukar vara.
I det stora hela känns det bra, men ibland sköljer en våg av håglöshet in över mig, då blir jag mest sur på mig själv. Varför TÄNKER jag att saker känns lite mindre meningsfulla bara för att jag inte äter någon medicin? Tror bara jag väntar på att komma tillbaks till det stadie jag var i när jag började. Att det lixom inte är meningen att jag ska må bra utan medicin. Då känns det rätt meningslöst. Jag vill ju känna "yippie, jag är utan medicin" istället för "fy fan, undrar när panikångesten kommer tebax nu när jag inte äter medicin längre".
Hur ska man ändra sitt tankesätt??? Jag trodde att jag hade gjort det under dessa tre år, men egentligen är det väl bara medicinen som tagit bort all oro och ångest så jag SLIPPER tänka på det.
I det stora hela känns det bra, men ibland sköljer en våg av håglöshet in över mig, då blir jag mest sur på mig själv. Varför TÄNKER jag att saker känns lite mindre meningsfulla bara för att jag inte äter någon medicin? Tror bara jag väntar på att komma tillbaks till det stadie jag var i när jag började. Att det lixom inte är meningen att jag ska må bra utan medicin. Då känns det rätt meningslöst. Jag vill ju känna "yippie, jag är utan medicin" istället för "fy fan, undrar när panikångesten kommer tebax nu när jag inte äter medicin längre".
Hur ska man ändra sitt tankesätt??? Jag trodde att jag hade gjort det under dessa tre år, men egentligen är det väl bara medicinen som tagit bort all oro och ångest så jag SLIPPER tänka på det.
Kommentarer
Postat av: malve
Det är det jag oroar mej lite för med att börja med medicinen, att jag inte "rättar till" orsaken.
Och hur vet man att man gör det, när man inte ser nån skillnad pga medicinen?
Skriv en positiv mening om att du slutat med medicinen (positiv affirmation) och säg den till dej själv så fort du börjar tänka negativt. Till sist blir den sanning.
Tänk vilken kraft det är i tanken. Bara genom hur vi tänker kan vi framkalla panikångest - så med en positiv tanke kan du göra underverk :-D
Trackback
