Snyft snyft
Något som kommit tillbaks efter jag slutat med medicinen är SEPERATIONSÅNGESTEN. Imorrn åker vi från syster och det är så ledsamt. Med medicinen gick det bra "vi ses ju snart igen, vi har haft kul nu och jag längtar redan tills nästa gång". Nu är det mer "åhhh herreguuud, vi har ju haft så kul, det kommer dröja så jävla länge tills nästa gång, fööör länge, jag kommer inte palla, varför gick tiden så fort? tänk om man kunde spola tillbaks tiden 2 veckor nu, jag vill inte åka, jag saknar dig, jag gråter floder!"
Jag vill inte hem till mitt, inte nu, inte sen. Så känns det iaf nu. Jag vill bara vara HÄR, på resande fot, utan några som helst rutiner, krav eller måsten! Det är 4 veckor kvar tills jag börjar jobba, men det känns som att det närmar sig med stormsteg. Suuuck, vill inte att dessa två veckor med syster ska vara slut. Varför bor hon så långt bort?!???
*gråååååååååt*
Jag vill inte hem till mitt, inte nu, inte sen. Så känns det iaf nu. Jag vill bara vara HÄR, på resande fot, utan några som helst rutiner, krav eller måsten! Det är 4 veckor kvar tills jag börjar jobba, men det känns som att det närmar sig med stormsteg. Suuuck, vill inte att dessa två veckor med syster ska vara slut. Varför bor hon så långt bort?!???
*gråååååååååt*
Kommentarer
Trackback
